Jag väntar under mossan

Bilden är lånad från Bonniers

Författare: Amanda Hellberg
Titel: Jag väntar under mossan
Genre: Ungdomsbok, Skräck
Antal sidor: 146
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Jag väntar under mossan
Översättning: -
Serie: -
Utgivningsår: 2012
Format: E-bok
Källa: Biblioteket
Utläst: 7 janauari 2017
Betyg: 4

Baksidetext: "Om solen lyst, om huset varit omskött och bebott, då hade det kunnat vara mysigt som ett pepparkakshus.
     Men här, i det bleka spökskenet från en dold måne, fick stugans flagnande sneda väggar och blinda fönster mig att darra."

I en värld av sällsamma skuggväsen, undangömda kråkslott, en bottenlös näckrosdamm och en uråldrig maktkamp söker Tilda sanningen: Vad hände med Tildas försvunna mormor? Vem ligger bakom den ondskefulla stämningen vid sjön? Hur känns den stora kärleken? Och vem är Tilda själv egentligen?

Skräckdrottningen Amanda Hellberg skriver blodisande och underhållande om nordiska oknytt, en förtrollande sommar, häftig förälskelse och inre styrka. "Jag väntar under mossan" är hennes första roman för unga läsare.

Min kommentar: Den här boken "hittade" en vän och kollega till mig då han letade efter böcker skrivna av Amanda Hellberg för att låna hem från biblioteket. Jag har länge tjatat på honom att han måste läsa Hellbergs böcker. Då upptäckte han den här boken i listan. Efter att han hade läst baksidetexten för mig så var jag fast.

Man känner verkligen igen Hellbergs stil i boken, och den är mer än lovligt otäck på sina ställen. Hon kan sin genre. I den här boken får vi stifta bekantskap med häxmästare, häxor, väktare, mylingar och Näcken. Ja de allra flesta övernaturliga väsen man var och är rädd för finns med i den här boken.

Bitvis tyckte jag att boken var "enkel" och jag förstod relativt snabbt vad som var på gång. Vad jag inte visste förrän jag hade läst ut boken var att det faktiskt är en ungdomsbok. Trots detta lyckas Hellberg skriva så att jag inte vågar läsa boken när mörkret fallit, och allra minst i samband med läggdags. Och jag som är rädd för att kika ut genom fönstren i vanliga fall, och framför allt när mörkret fallit, då jag är rädd för vad jag ev ska se utanför, har medvetet hållt mig borta från fönstren i och med den här boken.... Tänk då om jag varit 13-14 år och läst den här boken. Antagligen hade jag gjort på mig av skräck!