Harry Potter and the Philosopher's Stone

Författare: J.K. Rowling
Titel: Harry Potter and the Philosopher's Stone
Genre: Barn- och Ungdom, Fantasy
Antal sidor: 223
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Harry Potter and the Philosopher's Stone
Översättning: -
Serie: Harry Potter #1
Utgivningsår: 1997 (min upplaga 1997)
Format: Inbunden
Källa: Biblioteket
Utläst: 14 januari 2017
Betyg: 5

Baksidetext: Harry Potter thinks he is an ordinary boy - until he is rescued by a beetle-eyed giant of man, enrols at Hogwarts School of Witchcraft and Wizardry, learns to play Quidditch and does a battle in a deadly duel.
     The Reason...
     HARRY POTTER IS A WIZARD!

Min kommentar: Det här är faktiskt andra gången jag läser första boken om Harry Potter. Anledningen till att jag nu läser om boken är att jag bestämt mig för att läsa alla böckerna i serien. Jag har nämligen bara läst första boken i denna otroligt populära bokserie. Jag har däremot sett alla filmerna.

Även om jag först läser boken i vuxen ålder så har jag stor behållning av den. Även om boken från början var tänkt för barn- och ungdomar i 10-15-årsåldern så passar den oss vuxna. Det är en varm och ganska oskyldig bok nu, då vi får lära känna Harry, Ron, Hermoine och alla de andra. Trots att jag redan vet vad som kommer att hända så är det riktigt riktigt spännande emellanåt, och jag kan tänka mig hur det är för någon 10-12-årsåldern som läser boken för första gången (och inte sett filmen) upplever den. Jag var tvungen att läsa en sida till, och en till, och en till...

Jag tycker J.K. Rowling har lyckats med att ge oss en inblick i hur det är på en trollkarls- och häxskola! Vad jag inte visste innan var att även om man är född i en s.k. mugglarfamilj, så kan man vara trollkarl/häxa. Då jag inte fick något brev från Hogwarts när jag fyllde 11 år, så kan jag ju konstatera att jag inte är någon häxa...

Har du inte läst Harry Potter-böckerna, så gör det. Du kommer inte ångra dig. Jag valde och kommer att fortsätta att läsa de här böckerna på engelska. Detta för att inte förlora något i en översättning. För det gör man alltid. Oavsett vilken bok det är, så är alltid originalspråket bäst.