Titel: The Lost Men. The harrowing story of Schackleton's Ross Sea party
Språk: Engelska
Författare: Kelly Tyler Lewis
Utgivningsår: 2006
Antal sidor: 366 sidor
Baksidetext: In 1914, Sir Ernest Schackleton set forth to make history with the first-ever crossing the Antartic continent. On the eve of the First World War. Schackleton dissapeared into the Weddel Sea aboard the
Endurance, while a ship called the
Aurora sailed into the Ross Sea on the opposite side of the continent under the command of AEneas Mackintosh. The Ross Sea party, twenty-eight strong, was there to create a lifeline of vital food and fuel deopts to supply the epic crossing.
Yet all went tragically wrong when the
Aurora broke free of her moorings in an Antartic gale and stranded ten men ashore, woefully ill-equipped to perform their task. Left with little more than the clothing on their back and scavenged equipment, the men vowed to carry on in the face of impossible odds. Meanwhile, the rest of the
Aurora crew, cast adrift at the mercy of elements, battled for survival. With little hope of rescue, the lost men struggled to save themselves and carry out their mission.
Kelly Tyler-Lewis brings Antartic exploration alive in this richly researched chronicle of a previously overshadowed expedition and its unforgettable participants.
Historian Kelly Tyler-Lewis travelled for research to Britain, Australia, New Zealand, and Antartica, where she spent two months with the National Science Foundation's Artists and Writers Program.
Min kommentar: Jag ska börja med att erkänna att jag inte hade några större förväntningar på den här boken, som dessutom är på engelska. Inte hade jag läst baksidan heller, så när jag började läsa boken så trodde jag den handlade om nåt Antarktisäventyr med Shackleton i spetsen, där de förmodligen gick vilse på isen med tanke på bokens titel. Jag hade delvis rätt. Tanken var väl att Shackelton skulle korsa Antarktis, och då behövde han ju hjälp med lite "nödförråd" här och där längs rutten. Så medans han gick från ena hållet så skulle ett gäng gå från andra hållet och lägga ut förråden, för att sedan ta sig tillbaka till sin ursprungsplats och där vänta på att båten "Aurora" skulle hämta upp dem.
Gick det som de tänkt? Självklart inte. Shackelton kom inte ens till Antarktis. De andra kom dit, och trodde såklart att han skulle dyka upp nån gång herr Schackelton. Aurora lyckades inte "vinterhamna" utan slets loss ur sin förtöjning och drev med isen ut till havs. Männen på Antarktis, trodde att Aurora sjunkit...
Jag hade lite svårt för att komma in i boken, men efter ett tag kom jag på mig själv att jag hade svårt att lägga ifrån mig boken. Det här är ju rena äventyrsromanen! Hur ska det gå? Ska männen på Antarktis överleva? Ska någon komma och rädda dem? Men det som kanske ändå berörde mej djupast var hundarna. Självklart skulle de ha draghundar till sin hjälp. Men, det var inte riktiga draghundar de fått tag på, och de kunde inte heller hantera dem. Vilket plågar mig. Och när då hundarna inte längre orkar/klarar att dra så kunde man besluta sig för att bara lämna de stackarna där i snön. Ja, även vid något annat tillfälle då de inte hade möjlighet att ha med sig hundarna så beslöt man sig för att bara snöra fast dom i nån stolpe eller nåt och hoppas på det bästa för hundarna. Vad trodde de egentligen skulle hända med de små liven. Men alla hundar lämnades inte bara för att dö där på isen...
Hur det gick? Det får du läsa boken för att få reda på! ;)
