Högvälborne Greve Nådigaste Herre

Titel: Högvälborne Greve Nådigaste Herre
Språk: Svenska
Författare: Ingrid Larsson Haglund
Utgivningsår: 2010
Antal sidor: 574
Baksidetext: I 40 års tid, från 1640-1680 hade Lars Jonsson Lagerberg en ledande ställning i Per Brahe den yngres grevskap Visingsborg, först som häradshövding sedan som hauptman. I sina brev till Brahe redogjorde han detaljrikt för vardagslivet i grevskapet. Lars Jonsson befann sig ständigt på språng. Hans agenda var omänskligt fullbokat i en tid utan mobiltelefoner och e-mail. Han övervakade ekonomi, handel, fogdar, bönder och hantverkare i grevskapet och organiserade och kontrollerade med outsinlig energi grevens alla storstilade byggnadsprojekt. I denna bok får vi följa Lars Jonsson i hans dagliga arbete vid Visingsborgs slott, på hans resor i grevskap och i hans kontakter med fogdar och allmoge. Genom breven får vi hans egen version av allehanda företeelser och händelser.
     Från ett fjärran 1600-tal når oss Lars Jonssons berättelse med hans egna ord. Följ med på en spännande resa till grevskapet Visingsborg.

Ingrid Larsson Haglund är inredningsarkitekt SIR/MSA utbildad vid Konstfackskolan i Stockholm och har studerat historia och arekologi vid Göteborgs Universitet.
     Hon bedriver arkivforskning kring inredning, kök och hushållning i stormaktstidens herremanshem. På Läckö Slott har hon formgivit utställningar i stora köket och i grevens vinkällare samt medverkat i boken: Greve Magnus kök och hushåll på Läckö.
     Ingrid Larsson Haglund har tidigare skrivit och illustrerat böckerna:
1600- tals recept ur Greve Pers kokbok (OBS! Jag skulle aldrig särskriva 1600-talsrecept, men nu står det så på boken)
Grevarna Brahes Vinterbok
Per Brahe den ynngres Visingsborg

Min kommentar: Det där att läsa baksidetexten ordentligt innan jag ger mig i kast med en bok är väl inte min starkaste sida. I det här fallet spelar det ju egentligen ingen större roll, för boken ska ju läsas ändå. Men, jag trodde faktiskt att den här boken var en biografi om Per Brahe den yngre. Sedan när jag läste litegrann på baksidan av boken så trodde jag man även skulle få ta del av breven som greven skrev, men inte ens där fick jag rätt. Den här boken utgår alltså från breven som grevens hauptman Lars Jonsson skrev till greven under 40 års tid.

Jag vet att jag klagat på typ alla "tjocka" böcker jag läst hittills i projektet att det är en "tråkig" bok. Men jag tror att det här var den tråkigaste boken hittills. Å andra sidan kan ju böckerna kännas tråkiga eftersom det kanske inte är en bok jag skulle läst i vanliga fall. Så här i efterhand kan jag nog tycka att boken är intressant ändå, för man får ju en liten liten inblick hur det kan ha tett sig under 1600-talet.

Jag tyckte dock att det var lite svårt att komma in i boken på grund av "1600-talssvenskan", meningsbyggnaderna är annorlunda och ord och orter stavas alldeles annorlunda mot idag, men boken skulle tappa mycket om man översatt det hela till modern svenska.

Jag hade även lite svårt för allt det där "fjäskandet" för greve Per Brahe den yngre, men å andra sidan var det så man gjorde på den tiden. Alla brev börjar typ med: "Högvälborne Greve, Nådigaste Herre!
Eders Hög Grevl. Nåds (tvenne) nådigaste brev av den 13 hujus haver jag i underdånighet bekommit..." Sedan avslutas breven med "Underdånigaste, ödmjukaste och tropliktigaste tjänare Lars Jonsson". Ibland drog han till med ... in i döden, eller ... så länger jag är i livet. Och inne i breven fortsätter han med dessa ömhetsbetygelser.

Något jag reagerade på var att Lars Jonsson var en snål man. Eller om det var greven som var det... För i breven kan man läsa att hantverkare önskar en viss ersättning för ett utfört jobb, eller ett jobb de ska utföra, men varje gång skriver Lars till Per Brahe att han tycker det är på tok för högt pris och han prutar mest hela tiden!

Samtidigt var han mån om foket på Visingsö och runtom Grevskapet, han förde deras talan vid många tillfällen. Han undrade till exempel om man inte kunde låta djäknarna (eleverna) vid Braheskolan som helt plötsligt stod utan bostad efter en brand bo i ett öde hus i närheten av deras gamla bostad...

Så även om jag beklagat mig en del över den här boken under läsningens gång så anser jag nu i efterhand att det är en bok värd att läsa. Men man ska kanske inte sträckläsa den pärm till pärm som jag gjorde.